Känslan när...
Känslan att skriva av sig infinner sig nu för tiden. Latmasken i mig gör mig stressad, jag vill så mycket men jag tar som inte tag i de.
Ser hur länge sen de är sen jag skrev här sist och känner att jag är sämst på att hålla saker vid liv. Har ännu inte gett träningen någon HLR men tanken har slagit mig i snart en månad. Sofie jobbar dock kvällar och är ingen morgonmänniska så de där med självdisciplin faller i skuggan vad gäller allt.
Men jag tänkte som så, att sparkar jag igång, (dumt ordval kanske av något som ligger inför HRL räddning) med att skriva här, känner jag mer press och jag tvingar fram min självdisciplin.
Jag läser om folk som njuter av träningen och ser fram emot att få gå in i den och koppla av och må bra i dubbel bemärkelse och jag önskar så att jag också är där en dag! För även om de bor en latmask i mig så har jag faktiskt viljan att känna så.
Ready to rumble? I am!
